Fam Johansson-Hall-Rosendahl

Nu har jag analyserat mässan som hölls i östra Värmland den 18-19 oktober.
Jag har läst analysen från utställarna som lämnats in och från min fru Anette, som var snäll och gjorde en analys ifrån sitt perspektiv. Min egen analys har inte skrivits ner ännu men den är färdig inne i mig.
Nästa vecka ska jag betala samtliga fakturor som ligger och väntar efter mässan - därefter är den mässan helt avklarad.

 

Att mässan slutade i ett stort nederlag kunde alla som var på plats intyga. De östvärmländska invånarna men Storforsborna i synnerhet svek. Hade det inte varit modevisning och barndans hade det inte varit så många besökare att räkna in - så eftersom den publiken bara kom för eventen känns det fel att räkna in dem.
Nästan ingen vuxen tog tillfället i akt och tog ett varv på mässan - de kom, såg och gick.
Jättetråkigt.

Storsatsningen på konsert och stand-up gick inte heller hem i Storfors. Jag ska vara ärlig och avslöja att det var 25 betalande på konserten och cirka 70 betalande på stand-up - på tok för lite.

Den satsningen var ett fiasko.

 

Jag gjorde ett nytt fiasko, ett nytt nederlag som verkligen känns hela vägen in i själen. Konceptet är enligt utställarna det rätta - men besökarna uteblir - och jag vet inte varför.

En utställare som varit i mässbranschen som just utställare i över 15 år sa till mig: "Detta var den bästa mässa jag varit på sett till service och mottagande - jag har aldrig varit med om bättre på de 15 år som jag rest runt i landet".
Med sådana ord i ryggen borde man känna sig stolt, men...

... om det nu var så bra - varför kom inte publiken/besökarna då - den här gången heller (jag relaterar till Skoghall i oktober 2013)?

 

Storfors vill att jag ska satsa ett år till och de tror att det beror mycket på att invånarna inte visste vad det var och att det kanske beror på en extern arrangör som kommer utifrån.

Skulle det vara annorlunda nästa år?
Jag har ju knappast flyttat till Storfors och folk var ju inte där, så hur ska de då veta mer om mässan nästa år.
Visst mun till mun-metoden är bra - men så bra?

Jag är fortfarande osäker när det gäller Värmland.

 

Däremot är jag säker på att någon storsatsning blir det inte. Katrineholm, Borlänge, Göteborg, Falköping och Landskrona kommer att få vänta på att få livsglädje till sig - under 2015 blir det inte, det står jag fast vid.

Och jag är som sagt högst osäker på om jag törs genomföra ett event till i Storfors - det hade varit enklare om invånarna gjort sitt och kommit.

 

Företaget kommer inte att läggas ner, men verksamheten i stort kommer att läggas vilande. Flaggskeppet med mässan tar semester minst under 2015, med reservation för en liten satsning i Storfors på hösten.
Nu kommer jag satsa mer på det jag försummat genom att arbeta så mycket... tiden med mina barn och min fru. Jag kommer också arbeta med mig själv och min kommande abstinens över att få arbeta med projekt, samt göra ett allvarligt försök med att få kontroll på min diabetes.

 

Han på bilderna nedan är en av de som ger mig kraft, energi och kärlek - honom vill jag tillbringa mer tid med.
För honom är det okej att göra fiasko, för han älskar sin pappa ändå.