Idag fyller vår goa busunge tre år. Helt otroligt vad tiden flyger fram. I morse lyckades vi till och med att väcka honom med vår vackra sång. Han blev livrädd stackaren.
Bästa presenten på morgonen var helt klart sparkcykeln med motorcykelljud.
På kvällen kom Carina, mormor, morfar och Sanna. Farmor och farfar är krassliga, så vi firar med dem när de piggnat till. Skönsång ännu en gång, han verkade inte lika rädd den här gången, och blåsa ljus.
Nu sitter födelsedagsbarnet och leker för fullt, med en leksak från Carina, som Hugo byggt ihop. Kan säga att Noah har idag lärt sig många fula ord av sin storebror. Som tur är hör han lite fel, så han går runt och säger "rääävar"!
Hon står där, mitt på spåret, och blickar framåt. Hon har flera valmöjligheter. Spåret kan hon följa om hon först väljer riktning. Hon kan också välja att hoppa av spåret och bege sig in i skogen - antingen till vänster eller till höger. Men. Det är just detta - vilken väg ska hon välja. Den trygga raka, det vill säga spåret till höger. Eller ska hon ta det mer krokiga spåret till vänster. Kanske skulle hon våga mer och bara lämna spåret och bege sig in i skogen. Då kan det ju till och med vara så att det kvittar om det är till höger eller till vänster.
Men även om hon väljer det raka spåret till höger kommer hon mötas av nya vägskäl. Kanske inte lika stora och avgörande men dock vägskäl där det krävs ett val.
Höger eller vänster?
Just nu är det lite så här för mig. Men du ser också pilen som visar rakt i mitten. Trots alla krokar hit och dit så kommer det till slut lösa sig. Även jag kommer hamna på den raka pilen - kanske inte i dag, men kanske i morgon...
På onsdag börjar jag jobba på tidningen igen - Lovisa, Hugo och Sanna omstartar plugget medan Noah åter ska till dagis. Löjligt vad fort ledighet kan rulla på. Och vad mycket det har hänt sedan man innan jul fick ledigt.
Tyngst och sorgligast var det naturligtvis att goa Wilma (3/1) fick besöka djursjukhuset och fick hjälp att somna in. Hon blir av oss alla saknad!
Bara några få dagar av 2014 har passerat och det känns redan som vi är på väg mot midsommar. Var tog vintern vägen? När kommer den?
Blir det någon snö för kidsen att leka i - åka pulka, skidor och bob? Äh, nu känns det som att Svenska Cupen i fotboll kan starta - vilket blir det första som gäller den här säsongen.
Jag längtar äckligt mycket till Liverpool, 26/3-2/4! Det kommer bli en fantastisk resa - det känner jag på mig. På fredagen innan matchen planeras det för en svensk supporterträff - dit även en legendarisk spelare kommer. Naturligtvis ska vi dit, men säg inget till Anette - det får bli en överraskning. Lågbudgetresa, men vad gör väl det när jag äntligen ska få komma "hem" igen - "hem" till Anfield.
Jag har tackat ja till att ställa upp för omval som ordförande - så nu är det upp till årsmötet den 6/3 att avgöra om jag får fortsatt förtroende eller inte. Redan nu har jag planerat för att deligera betydligt mer, eller om föreningen ska tvingas dra ner på tempot lite. Jag kommer inte kunna ta lika mycket som under det första ordförandeåret - det har jag dessutom lovat Anette att inte göra. Men ett år känns ynkligt, nu när jag börjat vända skutan vill jag ju vara med hela vägen - kanske räcker ett år till, men det kan ju även bli ännu fler.
2014 kommer bli ett lugnare år, det känner jag på mig. Vad tror du?
Wilma blev 16 år, här hittade Anette en bild när hon var ung.
Två kvarter från den stora musikgatan Matthew Street, där bland annat The Cavern Club finns, har vi bokat 2+3 nätters övernattning på Sir Thomas Hotel.
På Sir Thomas kommer vi stanna 26-28 mars samt 30 mars till 2 april - mellan 28-30 mars bor vi på Britannia Adelphi.
Ett handslag, autograf och foto tillsammans med Steven Gerrard, Luis Suarez och/eller Brendan Rodgers skulle göra mig lycklig för oerhört lång tid framöver.
Steven Gerrard, kung och lagkapten i Liverpool FC
Luis Suarez, skyttekung i Liverpool FC
Brendan Rodgers, manager Liverpool FC
Magiskt ögonblick i den 96:e matchminuten senast jag var på Anfield, den 25 oktober
2009. Liverpool besegrade Manchester United med 2-0 (0-0).
Hur ska det gå den här drömresan?
Den här gången reser jag inte ensam utan har turen att få med vackra frun.
Preliminär matchstart: Lördagen den 29 mars klockan 15.00 (lokal tid, 16.00 i Sverige) - stor chans att matchen flyttas till söndagen den 30 mars.
Den 26 mars lyfter vi från Rygge, utanför Oslo, till Manchester T3 Airport. När vi kommit fram till de brittiska öarna har vi 48 kilometer från flygplatsen till centrala Liverpool och Sir Thomas. Vi bör vara framme senast klockan 18 lokal tid - då väntar troligen en magisk pubrunda, bland annat ett besök på The Cavern Club (där The Beatles sägs ha slagit igenom).
Liverpool var under en längre period Europas viktigaste marina hamn både för import och export. I staden fanns även rederiet White Star Line som bland annat ägde de tre Olympicfartygen HMHS Britannic (byggd 1914), RMS Olympic (1911) och RMS Titanic (1912) - systerskeppen byggdes på Harland and Wolffs skeppsvarv i Belfast, Nordirland. Förra gången besökte jag naturligtvis Albert Dock, men inte Merseyside Maritime Museum - det blir ett besök den här gången, och kanske även till något eller några andra museum.
Andra intressanta museum i Liverpool:
* International Slavery Museum * Museum of Liverpool * World Museum
Det engelska landskapet ska också besökas och njutas av - detta är definitivt drömresan... och den får jag uppleva tillsammans med Anette. Hoppas hon också fastnar för Liverpool och för England - jag älskar Liverpool - inte bara fotbollen!
