Tandläkarskräck
Kategori: Barn & Familj
Undrar när jag var hos tandläkaren senast? Oerhört länge sedan var det i alla fall och den främsta orsaken har varit kostnaderna.
Eller åtminstone den ursäkt jag haft.
Tandläkarskräck är förmodligen den riktiga sanningen.
I går var det dags igen.
Med skräckkänslor i kroppen genomled jag arbetsdagen innan det var dags.
Killen, som för övrigt var mycket lugn och duktig, inledde med att plåta mina tänder.
Jag var övertygad om att domen skulle vara hål, inte bara ett utan flera.
Så var det inte.
Jag var hålfri helt och hållet.
Otroligt och du kan ju bara gissa vilken lättnad jag kände.
Sen var det tandsten och polering som stod på schemat. Och tandstenen satt ordentligt på flera ställen.
Tandisen fick kämpa ett bra tag och jag fick stå emot en hel del.
Men hans lugn lugnade mig och jag fick nästan en känsla av behag om att bli ompysslad. Det var på ett otroligt sätt helt okej att bli grävd i munnen och låta den hemska maskinen arbeta där inne.
Bra blev det ju också.
Och långt ifrån så dyrt som jag trodde det skulle bli.
Jag var ju trots allt där i en och en halv timme.
// Dennis
