Fam Johansson-Hall-Rosendahl

Fotbollsvärlden är enormt stor.

Blir man "misshandlad" på det ena stället så öppnas det upp nya värmande armar på andra ställen.
Så är det även i mitt fall.
Även efter de jobbiga två senaste månaderna har jag sett till att ha fullt upp med spännande fotbollsuppdrag.
Fotboll är en viktig och stor del av mitt liv.

Och det visar sig bland annat genom att projekten avlöser varandra.

Senast i dag fick jag höra: "det var bra att du lämnade direkt efter den misshandeln".

Just ordet "misshandel" har inte figurerat tidigare - hos mig alltså.

Men det är ju precis just det det har handlat om.

Misshandel.
Och det är det folk fortfarande pratar om i Fotbollsvärmland - hur "de åtta misshandlade" mig.

 

Folk minns mer än jag trodde.
Jag trodde att efter att "de" fått som de ville och därefter lagt locket på skulle drevet ganska snabbt försvinna.
Men jag möter fortfarande folk som pratar om det - och jag får ofta en klapp på axeln av utifrånfolk som förstår sig på föreningslivet.

Nu står jag inför ett nytt dilemma.

Vilken förening ska jag välja?
Ska jag välja någon alls?
Vad ska jag göra annars - så att jag fortfarande känner mig tillfreds med mitt fotbollsliv?
Vill jag vara en del av föreningslivet efter det jag utsatts för?
Vill jag styrelsearbeta eller vill jag tillbaka ut på det gröna fältet?

 

Dilemma.

 

Jag har dessutom fortfarande sorg. Fotbollssorg.