Min morfar: Henry "Säffle-Johansson" Johansson fyllde 80 år, VF-bild 1993.

Morfar Henry är troligen den manliga person som betytt mest för mig under min uppväxt. Jag var dessutom det enda barnbarnet som var pojke, vilket jag tror att jag hade vissa fördelar av plus att vi hela tiden bodde så nära. Under sin boxningskarriär, med toppnivå på 1930-talet, beskrevs han som en allt för lugn person men inne i ringen var han ofta ett "monster". Med sin längd, vikt och lägg därtill hans långa armar golvade han den ena motståndaren efter den andra.
Han kom att få smeknamet "Säffle-Johansson".
1934 titulerades min morfar till svensk juniormästare i tungvikt (medaljen visar han på kortet ovan, läs mer HÄR).
Karriären tog slut när klubben lades ner och det blev för dyrt med alla resor till träningar och matcher. I en av de sista fighterna gav morfar Henry upp i den tredje ronden mot sluggern Olle Tandberg (senare Europamästare i tungvikt, 1937 i Milano och 1939 i Dublin).

Den 20 december 1994 avled morfar Henry efter en längre tids sjukdom.
Nästan på dagen tio år senare föddes hans barnbarnsbarn, min dotter Lovisa, och den 29 januari i år föddes ytterligare ett barnbarnsbarn, i vår lille Noah.
Han skulle vara en oerhört stolt morfar om han fått uppleva sin barnbarnsbarn.
Det är jag helt övertygad om.

                   
Morfar fyller 80 år               Värmländsk mästare 1934

// Dennis